Idag var det dags för återbesök hos läkaren. De tog först bort gipset som otroligt nog bara vägde 0,9 kg, det kändes som de vägde minst tre i alla fall. Bort med de ca 30 st agrafferna (stygnen) och på med nya förband. Sedan kom en ortopedtekniker dit och ställde in och satte på min nya vän för minst tre veckor framöver, ortosen. En mackapär (se bild) som hon ställde in som gör att jag kan få börja böja på knät, men bara till 90 graders vinkel. Efter de ringde de dit nästa person, sjukgymnasten, som gick igenom de övningar jag ska göra tre gånger om dagen i två veckor. De första två veckorna får jag bara stegmarkera, vilket innebär att jag får sätta i foten men inte lägga någon vikt på benet. Den tredje och sista veckan med ortos får jag börja lägga vikt på benet, lägga till två övningar samt försöka gå som vanligt och inte halta fram. 

Jag bröt ihop när vi gick igenom övningarna. Inte för att det gjorde ont, utan för att jag nu förstod vilken tid det kommer ta att bli helt återställd. Jag ska kämpa, vara noga och göra så gott jag bara kan. Mitt mål är nu att jag ska kunna vara så pass bra att jag kan vara med och träna när vi åker på träningsläger till Turkiet i slutet av april!

1 kommentarer

Lisbeth

31 Dec 2013 14:37

Ett stort lycka till Josefin!!! Bra du har Turkiet resan som "morot". Gor sa gott du bara kan!!

Kommentera

Publiceras ej